Frågor och svar

Här hittar du vanliga frågor och svar gällande familjehem och jourhem. Vill du ställa din egen fråga, kontakta oss: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Vanliga frågor om familjehemsuppdrag:

Ska man ha någon speciell utbildning eller erfarenhet?

Nej det krävs generellt ingen speciell utbildning eller erfarenhet för att komma i fråga som familjehem. Vi på Nordsunda utreder familjer både med och utan tidigare utbildning/erfarenhet. Det viktiga är att man är en stabil person och att man lever ett tryggt och harmoniskt liv, där ett barn kan erbjudas en god tillvaro och få god omsorg. När det gäller barn med stora beteendeproblem och eventuella diagnoser etc kan det dock vara en fördel att ha erfarenhet och insikt i vad det kan innebära att ta hand om ett sådant barn.

Får man någon utbildning?
Ja, alla nyblivna familjehem blir erbjudna en utbildning via Nordsunda. Även de familjer som håller på att utredas av en kommun för ett visst barn erbjuds denna grundutbildning. Utbildningen heter ”Ett hem att växa i” och är utarbetad av Socialstyrelsen. På utbildningen tar vi upp olika frågor som är viktiga att känna till då man blir familjehem. Bland annat talar vi om hur ett nytt barn påverkar familjen, anknytningsfrågor, sorger och separationer, umgänge med biologiska föräldrar, samarbetet med socialtjänsten och lagstiftningsfrågor.
Är det en uppväxtplacering? Vet man det?

Nej, det är ytterst sällan som man från början vet säkert om ett barn kommer att stanna i sitt familjehem resten av uppväxten. Eftersom lagen säger att man alltid ska verka för en återförening mellan barnet och de biologiska föräldrarna, ska man alltid sträva mot det målet. I vissa fall, där föräldrarnas brister beror på saker som är svåra att förändra vilket gör prognosen osäkert, kan man ändå redan från början säga att barnet med största sannolikhet kommer att bli kvar i familjehemmet.

När ett barn har bott i sitt familjehem över tre år, ska socialtjänsten enligt lagen pröva möjligheten att överföra den juridiska vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Det stärker barnets och familjehemmets band till varandra samt ger familjehemmet möjlighet att fatta beslut gällande barnet, t.ex. beträffande skolgång. En vårdnadsöverflyttning innebär så gott som alltid att barnet blir kvar i familjehemmet men det är ändå inte likvärdigt med en adoption.

Måste man ha egna biologiska barn för att få ett uppdrag?

Det har aldrig funnits något krav på att man ska ha biologiska barn för att få bli familjehem. Men tidigare var det i praktiken svårare för barnlösa personer att få ta emot barn som behövde familjehemsplacering. Detta berodde på att man på socialtjänsten var rädd att konkurrensen med de biologiska föräldrarna skulle bli större om familjehemsföräldrarna var barnlösa. Man var rädd att detta skulle försvåra umgänget med de biologiska föräldrarna och därmed också samarbetet med socialtjänsten.

Det kan vara en fördel om familjehemmet har barn sedan tidigare eftersom man då har fått erfarenhet av vad det innebär att leva med barn i vardagen. Numera är det dock mycket vanligare att barnlösa par blir familjehem. En fördel för de barn som kommer till sådana familjer är att de får vara i centrum och få all den kärlek och uppmärksamhet som de så väl behöver, utan att behöva konkurrera med familjens biologiska barn.

Behöver barnet eget rum?

Ja, det är ett krav. Familjehemmet ska kunna erbjuda barnet ett eget rum med fönster. Det ska inte vara ett genomgångsrum utan det ska finnas en dörr så att barnet kan stänga om sig vid behov.

Hur ska rummet vara möblerat?

Det egna rummet skall vara en trivsam miljö och möblerat på ett åldersanpassat sätt. Till exempel innebär det att om man önskar ta emot spädbarn ska det finnas en spjälsäng samt leksaker och barnböcker. Tillgång till ett skötbord i rummet eller i badrum. Det finns inget krav på att det ska finnas TV eller dator.

Då jourhemsplaceringar kan ske plötsligt och när som helst på dygnet kan detta innebära att ett barn/ungdom kommer endast i de kläder de har på sig. Det är därför viktigt att man som jourhem har extra toalett-, hygien- och tandvårdsprodukter hemma.

Nordsunda lämnar råd och förslag på möblering och rums miljö i samband med hembesöket.

Hur ofta ska barnet träffa sina föräldrar?
Det är viktigt att barnet har kontakt med sina biologiska föräldrar. Hur ofta och omständigheterna runt umgänget ser olika ut från fall till fall. En överenskommelse om umgänget görs upp mellan de biologiska föräldrarna, barnet, socialtjänsten och familjehemmet i varje ärende. Umgänget ska vara utformat efter vad man bedömer vara bäst för barnet. Ibland sker umgänget i familjehemmet, ibland i socialtjänstens lokaler och ibland på en annan neutral plats. I början brukar personal från socialtjänsten medverka vid umgänget.
Måste man bo i samma kommun som barnet?
Nej, det behöver man inte.
Måste någon av familjehemsföräldrarna vara hemma?
I början av en placering är det generellt viktigt att någon är hemma tills barnet har kommit in i familjen. Behovet av att någon är hemma varierar förstås med barnets ålder och andra omständigheter. Det är den placerande kommunen som avgör hur länge någon vuxen ska vara hemma. När det gäller små barn är det förstås vanligare att någon är hemma en viss tid tills barnet har knutit an och känner sig tryggt.
Vad ska man som familjehem stå för när det gäller fickpengar och kläder?

När det kommer ett barn till ett familjehem så ska barnet ha med sig kläder för säsongen, det ska familjen inte behöva handla. Kläder ska finnas med från deras hem, eller via socialtjänsten. Det ska även finnas ett kort för kommunala färdmedel så barnet kan resa till och från skola. I annat fall får det överenskommas separat.

När det gäller mindre barn så är det samma princip, det ska finnas kläder till barnet och om det finns behov även bilbarnstol och barnvagn. När det gäller fickpengar - rådgör Ni det med våra konsulenter hur man ska hantera det.

Hur är barnen som placeras?
Det finns inga bra generella svar på den här frågan. Alla barn som placeras i familjehem är individer med sina individuella behov. Det alla barn delar är att de tvingats separera från sina föräldrar. Reaktionen på den separationen är individuell. Vissa barn är märkta av sin uppväxtmiljö och det kan avspegla sig i deras beteende.

Vanliga frågor om jourhemsuppdrag:

Ska man ha någon särskilt utbildning?
Det krävs ingen speciell utbildning för att vara jourhem. Erfarenheter av barn på olika sätt är meriterande. Alla jourhem deltar i en grundutbildning som tagits fram av Socialstyrelsen, ”Ett hem att växa i”. Därutöver tillkommer fortbildning exempel i form av föreläsningar.
Hur lång tid stannar barnet?
Det går inte att säga det. Ibland kan jourhemsplacering pågå ett dygn och ibland flera månader. Målet är att placeringen inte ska vara längre än fyra månader.
Kan barnet komma på kvälls – nattetid och helger?

Det vanligaste är att barnen placeras under dagtid.

Men då jourhemmet har en plats ledig, meddelar Nordsunda det till Socialjouren och de kan göra placeringar under kvällar, nätter och helger. Alla jourhem informeras om när de står ”standby” hos Socialjouren.

Byter barnet förskola/skola?
Ibland händer det att barnet byter skola till kommunen där jourhemmet bor. Äldre barn - tonåringar åker oftast till skolan med kommunala färdmedel. För de yngre barnen beviljas ofta skoltaxi. Ibland kör jourhemmet och lämnar och hämtar barnet vid skolan/förskolan.
Ska barnet ha kontakt med sina föräldrar/nätverk?
Det är alltid angeläget att barn har kontakt med sitt nätverk. Utifrån vilken lagstiftning SoL – Socialtjänstlagen (placering i samråd med vårdnadshavaren) alternativ LVU, lag med särskilda bestämmelser för vård av unga (placering utan samtycke med vårdnadshavaren) bedöms hur umgänge ska ske. Det görs upp i samråd med barnets handläggare i hemkommunen.
Får man något stöd?
Som jourhem har man en jourhemskonsulent knuten till sig. Av dessa får jourhemmet stöd och vägledning i sitt uppdrag. Konsulenten har också ett tillsynsansvar för jourhemmet.

Nordsunda AB

© Copyright 2020 Nordsunda AB